Jag gick in i köket, jag blev varm. Allt var på sin plats. Ljuset kittlade i maggropen. Jag har blivit pedant, tänkte jag och tog en skorpa.
Allt annat är turbulent. Jag tänker tankar som: "varför finns jag?", "är detta verkligen allt?" och "när kommer snön kanske till nyår eller kan det vara klimatförändringarna?". Jag tänker tankar som "jag fattar inte vad detta med livet är, och jag kan väl inte säga att jag direkt tycker om det annat än då och då eftersom jag bara lever i nåt slags auto-läge men jag ligger här bredvid en mjuk varm människa och det är bra och jag älskar och det är bra tror jag"
Härlighet härligthet! Jesus Kristus! När kommer du tillbaka? Jag börjar tvivla på att det kommer ske! Men det är då han kommer! När tvivlet har borrat sig in i mitt hjärta! ÅH HALLELUJA! Vänta, ska bara slicka Helge Fossmos fötter.
Så nu är jag tillbaka.
Kram!
(
Är jag en ond människa?)